Walter är en respekterad familjefar och en på alla sätt utmärkt man. Men han inreder ett rum i sitt hem där ingen får komma in. Där låser han in sig en timme om dagen för att vara kvinna.

1901 gav Amanda Kerfstedt ut romanen Reflexer, troligen Sveriges första roman med en huvudperson som är vad vi idag skulle kalla transvestit. Först nio år senare skapade sexologen Magnus Hirschfeld begreppet transvestism.

Reflexer är en viktig pusselbit i Sveriges till stor del oskrivna translitteraturhistoria. Denna nyutgåva innehåller en introduktion av Tiina Rosenberg och ett efterord av Maria Andersson.

Reflexer är en häpnadsväckande roman. Genremässigt är den en fullfjädrad komma ut-berättelse tillkommen före genren uppfunnits.
Tiina Rosenberg

Pressröster

Då kallades den grotesk och bisarr. Den är värd nya läsare och ny läsning.
M-Magasin

Reflexer är inte bara ett stycke utsökt berättarteknik. ... Förutom Rosenbergs intressanta förord innehåller utgåvan också ett översiktligt och kontextualiserande efterord av litteraturvetaren Maria Andersson. Vi ges alltså mycket mer än en häpnadsväckande berättelse.
Ny Tid (länk)

formidabelt formgiven ... infernaliskt spännande ... det här är en text som ska läsas av människor på 2000-talet.
Bernur (länk)

Romanen behåller sin förmåga att fascinera
Svenska Dagbladet (länk)

[Det är] nerven, persongalleriet, naturbeskrivningarna och den smått naivistiska men genomträngande äkta tron på kärleken som sticker ut. ... Historien är befriad från pekpinnar och dubbelmoral, och karaktärerna tillåts vara mänskliga ända till slutet.
Benshi