Köp!
Frida Stéenhoff
Blott ett annat namn för ljus



Frida Stéenhoff (1865-1945) var en framstående och kontroversiell dramatiker, författare och debattör. Tre av hennes texter är nu samlade i boken Blott ett annat namn för ljus: Tre texter av Frida Stéenhoff.

Med skriften Feminismens moral (1903) introducerade Stéenhoff begreppet feminism i Sverige med den betydelse det har idag. Feminismens moral är ett visionärt manifest som argumenterar för feminismen som samhällsförändrande kraft.

Stéenhoff ansågs även radikal i sina krav på bland annat barnbegränsning och rätt till abort, och i sin övertygelse att sedligheten har sin grund i kärleken och inte i äktenskapet. Dramat Lejonets unge (1896) framkallade praktiskt taget panik i Sundsvalls societet. Premiären föregicks av en intensiv debatt i pressen och det ryktades att stadens ungherrar köpt upp alla visselpipor de kunnat hitta inför premiären. I dramat revolterar Saga Leire mot samhällets konventioner när hon väljer konsten, friheten och kärleken framför äktenskapet.

Även i novellen Ett sällsamt öde (1911) utmanar Stéenhoff. Den queera kärlekshistorien om Mikael och Ethel berör på ett intressant sätt sexualitet, genusidentitet och maskulinitet. I alla dessa texter finns en vilja att belysa och förändra, liksom det gör i hela Stéenhoffs författarskap. Efterordet av Christina Carlsson Wetterberg berättar om Stéenhoff som författare utifrån den tid hon verkade i.

Klicka här för ett smakprov ur Blott ett annat namn för ljus.


Pressröster:

Förlaget Rosenlarv gör praktisk politik av den kvinolitterära arkeologi som forskare inom litteraturvetenskapen kämpat med sedan 70-talet. Genom nyutgivning av namn som begravts under högar av manliga författarskap blir idé- och textvärlden betydligt fräschare.
Malin Ullgren i Dagens Nyheter, 9/5 2007

Nedsänkt i stenläggningen på Drottninggatan, promenadstråket i Stockholm, finns ett större antal citat av Strindberg. Det skulle lika gärna ha kunnat vara Frida Stéenhoff. Hennes pjäser är också fulla av rappa, moderna aforismer. Hon glömdes bort, men vårt språk är fortfarande påverkat av henne.
Linnea Lindblad, Nerikes Allehanda, 10 november 2008, i en recension av Länsteatern i Örebros uppsättnings av Lejonets unge (länk)

Språket är agitatoriskt och utan pardon.
Åke Johansson, Arbetarbladet, 7/8, 2007

Stéenhoff behandlar idéer som var riktigt radikala för sin tid. [...] Blott ett annat namn för ljus är en bit historia värd att läsa igen.
Stina Pettersson, Flamman, 21/6 2007

Det lilla förlaget Rosenlarv har gjort en riktig kulturgärning genom att samla några texter från den i dag helt bortglömda feministiska pionjären Frida Stéenhoff i boken Blott ett annat namn för ljus.
Lars Landström på Allehanda.se, 11/5 2007

Frida Stéenhoffs texter aktualiserar några av de frågor som mycket av den politiska debatten än idag kretsar kring, och jag ser paralleller både med den ryska revolutionären Alexandra Kollontajs noveller på samma teman och en aktuell diskussion om fri kärlek som förs i till exempel queerrörelsen.
Athena Farrokhzad i Tidningen Kulturen, 2/5 2007

Här finns frågeställningar som vi i dagens samhälle fortfarande brottas med hundra år efter det att texterna skrevs. Det är häpnadsväckande och ganska sorgligt. Har vi verkligen inte kommit längre? Det här är mycket välskrivna och intressanta texter som verkligen förtjänar all uppmärksamhet.
Eva Österberg i BTJ-häfte 9

Hennes ord är färgade av en säregen blandning av bitterhet och framtidstro, samt en glöd som talar genom tiden. [---] Frida Stéenhoff må tala till oss från den andra sidan graven med denna nytugivning, men de teman hon serverar är fortfarande så aktuella att det svider att tänka på hur många år som förflutit sedan hennes texter såg dagens ljus.
Freja Erdmann Hellgren i Stockholms fria tidning, 7/4

det finns något nästan kusligt modernt i de tankar som Frida Stéenhoff förde fram.
Arvid Jurjaks på Nittonde Stolen, 8/3 2007

[OMSLAG]
Omslag: Karl Johansson
Klicka här för högupplöst bild
KÖP BOKEN DIREKT: